Min kropp slogs till i magen av ångesten som hade kommit krypande utan att jag märkt det. Händerna skakar och jag kan inte koncentrera mig. Vill göra något drastiskt men det finns inte mycket drastiskt att göra här hemma vid den här tiden på dygnet. Jag känner det ända upp i halsen och även fast jag är hungrig kan jag inte förmå mig att äta nått. Även om en skinkmacka känns lockande, men brödet är inte så nyttigt. Inget fullkorn. Hm. Mina händer skakar och slinger iväg till andra tangenter än dom som det är meningen att dom ska träffa medans jag skriver. Jag läser in saker i sammanhand som egentligen är helt fel. Det är kanske dax att sova, iallfall släcka lyset och få kroppen att sluta skaka. Lite harpan skulle nog lugna närverna. Det är iallfall något som jag kan ha kontroll över. Där kan jag återsälla statistiken om nått går år helvete. Trycka på ångraknappen. Det går inte i livet.