Just den låten beskriver nog mina känslor rätt bra för en person just nu. Någon som inte förtjänar att räknas till min familj längre, någon som jag önskar att jag kunde räkna bort. Men jag är for svar för det. Men tamejfan det ska gå om et så tar hela sommaren.

Well kommer du ihåg när du var som en vän för mig
Du vet du var så stor att jag skulle dö för dig
Och jag trodde nog att det skulle vara så
I resten av mitt liv för detta skulle ingen kunna ändra på
Men så kom den där dagen då du slog mig
Lät mig förstå att du bedrog mig
Och nu sitter jag ensam
Och hatar att jag lät dig ge mig den där känslan

Nu har jag fått nog av dig
Du följer aldrig med mig och du får aldrig mig att må bra
Nu har jag fått nog av dig
Du följer aldrig med mig och du får aldrig mig att må bra

När jag fick dig att se rött
Så kunde jag leva på att låta dig skrika dig trött
Men när du kommer ett steg närmare än vad du får
Så kommer allting bara sluta i öppna sår
Som du får mig att blöda ut
För du karvar och vrider din kniv som ett djur
Och varje varvallt detta går runt i mig
Så känner jag att du måste ut ur mig

Nu har jag fått nog av dig
Du följer aldrig med mig och du får aldrig mig att må bra
Nu har jag fått nog av dig
Du följer aldrig med mig och du får aldrig mig att må bra

(Och nej det handlar antaligen inte om den person som dom flesta tror att det handlar om, vissa förstår nog vem jag menar)